Släktforskningen tog med mig på en hisnande resa i jakten efter mina anor. När jag väl hade lärt mig ladda hem program som var till min hjälp var det bara att sätta igång.
Visste inte så mycket innan var min pappas o mammas släkt kom ifrån men tack och lov hade jag mamma som jag kunde fråga. Hon var visserligen ganska motsträvig till en början "varför ska du rota i gammalt" men efter hand blev även hon lite intresserad.
Min bror o syster kom också ihåg en del en del eftersom dom är äldre än mig.

Detta har varit en otrolig resa både spännande
och rolig. När man sitter där och letar i kyrkböckerna så helt plötsligt hittar man en person som just jag är släkt med.
Det är många år bak i tiden som jag har hittat släkt.
Den känslan som infinner sig då är svår att sätta ord på men jag blir glad och ändå mer nyfiken. Tänk att sedan kunna följa några av dom. Hur dom levde med arbete, bostad och familj, ja mycket av deras historia. Det slog mig efter ett tag, att det var ju också min

söndag 21 november 2010

Torpare, bönder o tjänstehjon!


Torpare, Bönder och Tjänstehjon
Förklaringar till Olika benämningar
Tjänstehjon, var dräng och piga
Inhyseshjon, de var placerade hos den bonde som krävde Lägst betalt för att hysa Hjonet.
Rotehjon var fattiga och bönderna turades om att ge dem Husrum och Mat. Detta kallades för Rotegång.
Torpare var landbor som bebodde mindre gårdar, torp för vilka de avlade arrende i form av dagsverken åt markägaren.
Backstugor beboddes ofta av gamla, fattiga eller de som inte längre orkade arbeta.Dessa blev Backstugesittare. Stugan var en liten enkel boning belägen på annans mark.
Fattigstugor började byggas i slutet på 1700 talet av bönderna i en Socken. De skulle underhålla den och förse dom som bodde där med mat och ved. Ofta var det gamla, fattiga, föräldralösa barn och ensamstående mödrar som fick bo i dessa stugor.
Statare förekom ofta på större Gårdar där de anställdes för ett år i taget. Sista veckan i Oktober var det möjlighet för stataren att flytta och söka anställning på någon annan gård. Statarsystemet tog form i mitten av 1700.
Statarlönen var ca 100 kr och stat som var lön i form av mat, detta var mannens lön. Kvinnorna mjölkade korna på gården och fick för det ca 50 kr om året.
Familjen hade med denna anställning boende ofta i sk. statarlängor, mat och ca 150 kronor om året.

Statarmyten
  När statarna burit ner oken till sjön
de kastade oken i vattnet och log.
Så stod de på stranden med piska och töm,
med piskorna våldsamt på vattnet de slog.
De sade: Nu plågar vi själva ändå,
nu är vi den starkaste utav oss två!
Ni vågor, som går här som oxar för tross,
ser ni väl nu vem är starkast av oss?
Men så blev de trötta och gick utan ett ord,
och försvann som de kommit bland oxar och jord.
  
                              av Ivar Lo- Johansson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar